Onsdag 26 september

Idag väntade ca 40 mils bussresa. Från Johannesburg åkte vi norrut mot Pretoria och sen vidare åt nordost/österut. Vi passerade genom ett mycket torrt landskap, bitvis svart efter bränder, såväl planerade avbränningar som oönskade. Det som såg mest illa ut var där stora områden av tallplanteringar hade brunnit och dött. Inhemsk vegetation som kaktusar och akacia verkade ha klarat sig bättre.

Strax efter Pretoria började stora vidder av jordbruksmark breda ut sig. Dels betesmark med kor och får, dels odlad mark. Nu växte främst vete och citrusträd, men majs är också en vanlig gröda liksom macadamianötter och diverse grönsaker. Generellt krävs konstbevattning då årsnederbörden är liten och det ibland dröjer långt in på sommaren innan regnen kommer. Nu har det exempelvis inte regnat mer än några droppar sedan förra sommaren!

Vi fick avnjuta en hisnande utsikt över Blyde's River Canyon när vi stannade mitt emot The Three Rondavels. Dalgången är ungefär 700 m djup och klippväggarna skiftar i många olika färger beroende på bergets sammansättning (sandsten, skiffer och kvarts bland annat) samt påväxt av lavar. I samband med detta stopp blev det även en del shopping i form av hantverk.

Vi besökte även "pot-holes" - jättegrytor orsakade av sten och strömmande vatten där floderna Blyde och Treur rinner samman vid Bourke's Luck. Inte helt olikt andra erosionsfenomen man sett här och var men vackert förståss! I detta område hittade tidiga guldletare stora mängder guld.

Kvällen spenderade vi på ett hotell som i princip är ett museum, The Royal Hotel i Pilgrim's Rest. Hotellet öppnade i januari 1894. Hela byn är minnesmärkt och skall bevaras för att visa hur ett guldgrävarsamhälle kunde se ut runt år 1900. Husen lär vara intakta i stort även om viss renovering och modernisering naturligtvis har skett. Lite grand kändes det som att ha blivit förflyttad från Sydafrika till en guldgrävarhåla i vilda västern med saloon och allt. En lite rolig detalj är att den pub som hör till Royal Hotel är inhyst i ett hus som en gång fungerade som bönehus för St Cyprian Girl's School i Kapstaden.

Efter avslutad middag på kvällen blev vi eskorterade av en polisman den korta vägen tillbaka till rummet. Han stod kvar vid vägen tills vi stängt och låst om oss. Det är för oss inte helt klart om han fanns där för att skydda oss eller för att se till att vi inte begav oss iväg dit där vi inte borde vara.